stad i välden, Stockholm, Stockholm väldens stad...
... härlig är den...
Japp, maken och jag lämnade skeppet i söndags för ett par dagar på tu man hand i storstaden, Stockholm. Vad är det med denna stad? Jag blir allt mer förtjust för varje gång jag besöker den (som vuxen då) MEN tro inte annat än att mitt hjärta fortfarande brinner som bäst för SKÅNE!
Borta bra.. men hemma bäst!
Trots att dagarna passerar allt för snabbt så tycker jag nog att vi hann med ganska mycket - första gången vi var iväg ensamma på fem år! (allt som allt två gånger sedan min mamma dog -98 så det kunde nog "behövas")
En av platserna som jag hoppades vi skulle hinna besöka var (såklart) Zetas. Vi kom, vi tittade, vi fotade, vi njöt, vi lunchade och vi shoppade!!!
Med hem fanns en del växter som jag aldrig köpt om inte maken varit med...
Ännu en (dyr)lilja för liljebaggarna att äta upp! Färg? Ingen aning, det har jag redan tappat bort "asg"
Alunroten tillhör ju en av mina absoluta favoritväxter och inte lämnar man en plantskola utan Alunrot om det finns några man inte redan har! Och det fanns det ju...
flera stycken dessutom...
men jag tyckte det fick räcka med tre...
Och när jag fotograferade dem här hemma så tror jag faktiskt att den sista 'Cherries Jubilee' är densamma som den namnlösa sort jag har trädgården full av! Jag ska undersöka saken och hoppas på det bästa =(
Sen kommer vi till dyrgriparna!!!
Trillium, som om jag förstått det rätt ska kunna planteras i norrläge under Valnötsträdet där Funkiorna senare gömmer dem helt, stämmer det??? Jag tar tacksamt emot alla odlingsråd och tips på hur jag bäst placerar/planterar denna dyrgrip!!! (en av dom som jag INTE köpt om maken inte varit med p.g.a priset)
Det är minsann ett dyrt blad detdär!
MEN vad hände här?
MAKEN kom bort till mig och sa:
- Du måste lukta på den gula rosen därborta!
Och efter att ha luktat... behöver jag säga mer?
Maken gillar rosor (mycket mer än vad jag gör) Och eftersom det inte enbart är min trädgård så anser jag att han måste få ha några rosor i sin trädgård! Ja, så är det!
Så jag sa åt honom:
- Köp den då!
Men egentligen ville han ju ha en ros med mörkare bladverk...
Där lämnade han mig för en stund... ensam... bland rosorna...
Då fick jag syn på en ros med just mörkt bladverk en bit bort. Kunde den kanske passa ihop med den gula rosen som "doftade så ljuvligt"? Dom kunde ju få bo grannar... kanske på framsidan i entré-rabatten??? (vår trädgård är knappast någon rosenträdgård!) Mellan den röda Perukbusken och Klockbusken??? Om jag gräver upp Buxbomen dvs. flyttar "lekplatsen"...
Den mörkbladiga rosen visade sig vara en buskros den med. En mörkt röd sådan, borde väl göra sig fint tillsammans med den varmt gula...
Så... nu beskyller maken mig för att ha köpt TVÅ rosor! Medan jag hävdar att rosorna är HANS! Jag kan sköta om dem och han lär höra när jag klipper dem (svär en ramsa vid varje stick som jag gör)
De andra växterna vi köpte tar jag gärna på mig skulden för däremot =)
I bilen på väg därifrån säger han: Sen måste vi ju köpa en ny blå ros (Rhapsody in Blue) eftersom den frös bort!
Mhm... jag undrar bara: och var ska vi ha den då?
Hemma igen efter tre härliga dagar i stora staden kan jag bara konstatera att det var tur att vi tog den stora bilen! Vi hamnade ju på fler ställen och där maken shoppade loss - hahaha!
Stockholmarna kör mycket, mycket lugnare än vad jag vill minnas. Mycket lugnare att köra där (även i rusningstid) än i Göteborg!
F-n vad en rådjursbock som kommer brölande i nattmörkret kan skrämmas!
Vi lär definitivt åka till Stockholm och Zetas fler gånger (med den stora bilen)