Jag har t.ex svårt att skiljas från en del saker. När vi tömde mitt föräldrahem föll jag handlöst för den gamla barnstolen... vilken härlig patina den har! Hur pass gammal den kan vara har jag ingen aning om och det spelar mindre roll. Att den har funnits hemma hos farmor, det räcker för mig. Jag som normalt sett inte bryr mig om gamla saker blir helt i exstas när det är saker som funnits i släkten, allt måste sparas!
Att det sen är svårt att få dem att passa in i mitt hem, det är ett helt annat problem, och inte helt enkelt att lösa. Stolen SKA bo här, inget att diskutera (brorsan ville inte ha den). Jag gillar ju kontraster (men de måste ändå passa in)Tallriken kommer också hemifrån farmor och farfar (dessa barndomsminnen) Lunds Domkyrka är ingraverad och eftersom jag döptes där så tyckte jag att kunde vara en kul grej. Nu hänger den ovanför min gammelmormors ekskåp (där den passar jättebra)
Gravyren fick mig att fundera, vad betydde bokstäverna? Inte förrän jag tittade närmre på årtalen trillade polleten ner. Min farfars initialer är det som är in graverade. Han föddes den 6/1 år 1906 och fick alltså denna på sin sextioårsdag.
Ytterligare en pryl med affektionsvärde, farmors blomsterpidestal. Men VILL jag ha den? Tycker jag ens om den? Och VAR ska jag ha den isåfall?
Sen hittade vi en (inte så värst gammal) verktygslåda i förrådet. Jag funderar på om inte mina trädgårdsredskap skulle kunna bo däri... (sidanom ligger mammas kristallkrona - ännu en såndär som jag inte vet vad jag ska göra med???)Usch så svårt det är att slita sig från barndomsminnena! Och sakerna för många minnen med sig!
Då är det betydligt lättare med gamla fotografier - där behöver man inte fundera på OM man vill ha dem, det är självklart! Och de är betydligt enklare att ta hand om. Då är det svårare att behöva dela med sig till brorsan "skrattar"Här är en bild på min älskade mormor, även hon föddes 1906.
I helgen ska brorsan och jag dela upp en del saker som hamnat här. Vojne ,vojne... hur ska jag klara av att inte vilja ha allt själv? De påminner ju så mycket om min älskade och saknade mamma! Fotografierna får vi dela upp vid ett annat tillfälle, det finns nog ett tusental foton nerpackade att dela på, de lär både räcka och bli över =) Men innan vi delar upp dem ska vi leka detektiver och försöka lista ut vem det är på de gamla bilderna.
Hur har ni det med gamla släktklenoder? Har ni dem framme eller ligger de undanstoppade?
Hur gör man för att skiljas från saker som man absolut inte KAN behålla?
Visst kan det ibland vara svårt att veta var man ska ha allt man samlar på sig! En del såna saker har jag ute på min altan. Mycket saker använder jag i trädgården..sätter blommor i ex en gammal zinkbalja från mamma och pappa! Ha en fin dag! / Irene
SvaraRaderaJa, hur gör man...vet faktiskt inte, kan du inte fråga dina barn om dom vill ha dom, då försvinner de inte från släkten i alla fall. Jag förstår din vånda, men jag tror det är bra att tänka så att man måste tycka om prylen, inte bara ha den för att det är släktklenod. Jag tror ju på det här med Feng Shui, att man skall omge sig med saker man tycker om/har användning för, annars kanske man bara går o retar sig på sakerna, och det tror jag ju inte att den avlidne släktingen skulle vilja!
SvaraRaderaStolen är förresten underbar, den måste vara lättplacerad!
Ja du vet ej finns ej så mycket släktklenoder från min sida släkten. Men de som finns värnar jag om. Jag tyckte det var en fin pidestal. Har svårt att slänga eller ge bort sånt som har en historia. Tycker om föremål med historia. Ha en fin helg/Gela
SvaraRaderaWhat lovely memories these all hold for you, Gittan. It is hard to give anything up. I think you have chosen well. We began by keeping every single thing, and with each move have learned to let go little by little until we now have the right amount. The photos I put into albums with the names written underneath. If I did not know who was in the picture, it was not kept. I am the last in the line, besides my children, so there is no one else with memories of these people, sadly. I do think the photos are the most treasured of what we have.
SvaraRaderaKram,
Frances
Irene: En del saker kan jag tänka mig att spara för att ställa i uterummet när det väl är byggt. Man vill ju helst anv. sig av sakerna, de ska ju inte bara stå här och samla damm.
SvaraRaderaRosor och ruiner: Tjeejrna är inte ett dugg intresserade av något gammalt alls. De har nog "fel ålder" Minstingen möjligtvis men vi kan ju inte husa det för en ev. framtid hos henne heller. Jag tycker att ska sakerna finnas hemma hos mig så ska de dels passa in och dessutom användas. Jag har rensat ut så mycket här hemma sedan vi började tömam föräldrahemmet så du kan inte ana. Saker som man flyttar runt för at tdet är synd att kasta dem. Nu har jag skönkt hela härligheten till Lions, det känns jättebra. Dessutom finns det plats över i en del av hemmets skåp numera =)
Frances: I will put all the pictures in albums and write the names by the once we now. But since I think it's great to have even those pictures where I'm not quite sure who it is I'll save them all. There are some very old pictures and I think that they are so beautiful to look at anyway. I'm also the last in line and I remember how I beged my father to write there names on the backside of the pictures so that we should know who they where. But he didn't want to do that! The photos are absolutely the most treasured for me!
Det är riktigt svårt att placera gamla saker som man vill ha kvar. Som du säger de skall ju passa in ochså.
SvaraRaderaStolen var ju riktigt fin. Lägg på en stolsdyna i färg som passar i rummet.
Ha en riktigt fin Fredag och trevlig helg
kramen/Gunilla
Jag har mycket gamla släktklenoder. En del möbler är från min mormor, lite olika skåp och så. Gammal skit, sa min mamma, fast jag tycker det är så fint! Sen har jag många gamla svartvita kort på min och makens släkt och en del sitter på väggen i gammaldags ramar. En sån där piedestal som du visar hade min mormor. Undra vart den tog vägen?
SvaraRaderaMin mamma har en sån där gammal barnstol och hon har köpt två gammaldags dockor och satt på den. Gulligt faktiskt!
Jag skulle nog inte stå ut i ett toppmodernt hem utan den minsta minnessak. Då blir det ju bara som ett utställningshem och inte som ett hem!
Kram Anette
Det är tidens dilemma du hamnat i. Vet inte hur många gånger jag sparat saker i många år, nej nu får det slängas bort-- 1 mån senare. där skulle jag ju ha den grejen-- nä- visst den åkte .. Jäkl.... Så är det o kommer alltid att bli.
SvaraRaderaLycka till med att spara rätt grej??
Kram Ninne
En del har jag framme, som fruktskålen m treköver på som var min farmors.. Min mamma undrade inte för så längesen hur jag kunde ha den framme, inte vet jag men den har nåt! Den ska bara vara där på köksbordet m bananer i så enkelt är det... Pidestalen, njea? Gittan den är inte så snygg.. Stoppa undan den om du inte kan slänga den! Stolen gillade jag med!
SvaraRaderaVissa saker är mer än andra, man vet inte varför men det bara är så!
Trevlig helg! Kram!
Ja lider av sådan ångest med,(har mkt svårt att skiljas från en del saker),men jag har lite gömt här och där,,för jag vet aldrig när jag behöver det,,gömt för min man avskyr gammalt och slänger gärna. Den där pidestalen är hm ja inte vacker,,men kanske kan bli med vit färg,( jag har för mej att min pappas moster- (som tillhörde en av mina favotanter) hade en sådan med en vacker julkaktus på),Jag hade inte klarat att göra mig av med den,,stolen är mkt gullig en skönhet!
SvaraRaderaJAg är hopplöst förtjust i det mesta äldre ting. mITT TIPS ÄR SPARA DET OCH TÄNK TILL NOGA!ha en go helg kram Monica
Visst är det svårt men jag slänger det mesta. Just när man ser saken får man minnen men när man slängt dem saknar man dem inte. Mitt tips är att spara sådant man har användning för, jag har mammas brödkavel t.ex. Ofta är gamla grejor bättre kvalitet än nya. Saker ska inte vara en belastning.
SvaraRaderaSvåra svåra beslut, men kära saker måste ju få plats. Det värsta är ju om man vill ha samma saker..=).. då gäller det att komma överens. En sådan där stol har jag också..fast den är vitmålad. Den fanns på vinden i huset när vi flyttade hit, och den är så kär nu söt och fin och barnbarnet älskar den. Det är hennes stol när hon kommer, perfekt för små barnrumpor..*ler*.. Ha en mysig helg..Monica
SvaraRaderaSomliga saker har jag sparat men försöker att inte samla på mig allt för mycket, har märkt att det kan bli ett tungt ok att bära med ting som man inte kan göra sig av med för ju längre tiden går desto svårare har jag att få bort det.
SvaraRaderaMen lite måste man ju ha kvar.
Hoppas du får en bra helg
Underbara saker, stolen helt ljuvlig…tänk om de kunde berätta sin historia för oss.
SvaraRaderaVet hur svårt det är att skiljas från saker, det viktigaste för mig brukar vara att saken hamnar hos någon som verkligen vill ha den och uppskattar den.
Ha en go helg
Kramiz//kullervilla
Stolen är jättefin och kommer att pryda sin plats. Själv har jag inte så många "släktklenoder", jag har en möbel från farmor o farfar och det är deras gamla gungstol, den har ett stor affektionsvärde för mig.
SvaraRaderaHa en trevlig helg
Susanne
Pidestalen känner jag igen. En sådan hade vi också. Är nog ociså lite velig när det gäller den. Något är det som gör att jag tycker om den lite men.. var placerar man en sådan?
SvaraRaderaha en skön kväll
Annika
Visst är det svåra beslut man måste ta när det gäller vad man ska spara när någon nära har gått bort.
SvaraRaderaDet kan finnas saker som man har mycket minne runt men som man egentligen inte alls tycker är särskilt fina eller som passar in hemma hos sig själv. Vad jag har lärt mig är i alla fall att inte fatta för snabba beslut, då ångrar man sig bara. Det är bättre att spara för mycket och sen efterhand rensa undan lite då och då när man verkligen har känt in vad man vill bevara. Gamla foton är jättekul att ha kvar!!!
Ha det gott. /Ingela
Yes, how lovely to keep things that put meanings to memories! ~bangchik
SvaraRaderaJa, det är svårt att skiljas från dem, jag vet. Men det är jättefint att blanda gammalt och nytt. Och jag håller med dig, korten är inget att prata om, de SKA tas om hand. Sen finns det de där prylarna som inte är så fina som man egentligen inte vill ha framme, men som har ett stort affektionsvärde, precis som du skrev. Ja, vad gör man av dem? Ställer dem i källaren och väntar tills de blir moderna igen?
SvaraRaderaHa en skön vecka.
Kram Anna
Gunilla: Passa in måste de annars ser allt bara stökigt ut och då trivs jag inte med det ändå. Stolen ska jag nog inte ha några problem att placera =)
SvaraRaderaJag har också ett par gamla möbler som jag bara älskar. Måste dock erkänna att när jag flyttade ut morfars skrivbord från rummet det stod i så blev rummet mycket hemtrevligare. Det kan bli för mycket av det goda också =) Fotona kommer jag förmodligen att hänga upp och byta mellan varven, här finns gott om gamla bilder må du tro.
Ninne: Som väl är har jag några "gömmor" där jag kan stoppa undan de mer tveksamma fallern =)
humlan: Det handla om känslan för saken tror jag. Pidestalen hamnar nog bakom min säng "ler" fast på andra sidan väggen i skrubben som man ändå inte kan anv. till något vettigt. Där får den stå tills jag komme rpå andra tankar. Man villj uinte göra av med något som man sen ångrar. Jag har en viss känsla för den... men kan inte riktigt bestämma om jag tycker om den eller inte =§
Åkerbäret: Jah spar inget som jag inte tänker anv. Nån måtta får det ju vara, vi har ju redan allt vi behöver om man ska vara ärlig.
Moa: Det är lite så jag känner. Det gäller bara att hitta rätt plats för dem =) Att dela upp sakerna har gått över förväntan. Vi har tagit det lugnt och resonerat kring vilka saker vi helst vill ha och det har gått helt problemfritt! Man måste ju kunna kompromissa, man kan inte få allt!!!
Millan: Jag håller mde helt och hållet. Man kan inte ha en massa saker "bara för att". Vi har försökt att bara behålla sånt som verklgien komme ratt få stå framme eller användas. Det är ju ingen mening med att ha en massa bara att fylla ut skåpen med.
Kullervilla: Vi har skänkt MASSOR till Lions! Skulle man sparat allt hade man behövt behålla huset också =)
Susanne: Jaghar inga mängder jag heller men det är de där som betyder något som man vill ha kvar. Kan tänka mig att gungstolen är härlig att sitta i.
Annika: Just det, svårplacerad! Jag kommer att ställa undan den i en av "smuttarna" på ovanvåningen så får vi se. Där brukar jag rensa (så att man kommer in) en gång om året och varje gång åker något som jag insett är totalt meningslöst att spara på. Bättre att sansa sig lite när man är tveksam.
Ingela: Sakerna vi inte tyckte om åkte till lIons direkt! Där tror jag inte det hjälper med minnen för att man ska vilja ha dem. De gamla fotona kommer vi att spara alla!
Bangchik: Oh yeas, we need those memories!
Anna: I källaren ahr vi ju ingen plats, men på ovanvånignen har vi en "smutt" som man inte kan anv. till mycket mer än förvaring av saker som sällan används. Där står t.ex alla julprydnader numera och tjejernas "hemgift" Där stälelr jag pidestalen tills jag kommer på andra tankar. Då får mammas Mandolin lite fint sällskap dessutom =)