små saker - STOR GLÄDJE!

Mycket i livet handlar om att ha förmågan att kunna glädjas åt de "små tingen"- som en så enkel sak som att solen lyser in genom de smutsiga fönsterrutorna en stormig vårdag som idag =)

Men det var inte ett sådant glädjeämne jag hade i tankarna idag, det handlar om att göra små saker som glädjer någon annan och som samtidigt gör mig glad. För det är åtminstone så för mig att om jag gör någon glad så återspeglas den glädjen på mig =)

I dagarna mellan jul och nyår skickade jag ett kort till min mammas gudmor som fyllde 90 år. En bestämd dam, helt i min smak, som jag med stor glädje minns från min barndom =)
(jag förstår fortfarande inte hur hon stod ut när hon lät oss klinka på pianot "ler")

Jag möter henne ibland i affären när hon är där med hemtjänsten för sina veckoinköp. Tyvärr ser hon så dåligt att man får presentera sig när man träffas- men vad gör väl det =)

Eftersom hon har hemligt telefonnummer och portkod för att komma in så har det aldrig blivit av att jag besökt henne.

Men som sagt, jag skickade ett kort till henne på hennes högtidsdag =)

I söndags eftermiddag ringde telefonen hemma hos mig, jag svarade (som sig bör) och i andra änden är det en röst som undrar om jag hör vem det är? Det gjorde jag inte!

Rösten pratar på en stund för att slutligen tala om att det är Tant B. Gissa om jag blev glatt överraskad!

Till saken hör att min idag näst intill obefintliga släkt en gång var väldigt stor och därför har man av förklarliga skäl inte haft tät kontakt med alla släktingar. Man har inte varandras telefonnummer, eller adresser ens för om man behövt nå någon så har det alltid funnits någon att fråga.

Tant B tackade för kortet och berättade hur glad hon blivit över det (och jag... blev tårögd) Vidare berättade hon om vilket detektivarbete hon haft för att få tag på mitt telefonnummer. Hon visste inte vad jag heter som gift, inte var jag bodde och kunde inte dra sig till minnes min mans namn. Men envis som hon är så lyckades hon till slut hitta mig =)

Vi talades vid en lång stund och det samtalet gjorde mig såå glad! Bara att få höra om hur glad hon blev över ett enkelt kort på sin födelsedag gjorde mig varm i hjärtat =)

Nu har jag hennes telefonnummer och vi har bestämt att vi ska dricka kaffe tillsammans en eftermiddag =)

När vårt samtal var över började jag fundera över på vilket sätt vi var släkt... och kom fram till att hon måste vara fru till min morfars ena bror - inget man fundrar över som barn. Min mamma var kusin med hennes son och hans döttrar var mina nästkusiner (och en av deras söner umgås med min yngsta dotter, världen är allt bra liten) mer än så var man inte intresserad av att veta som barn.

Något annat som är lite skoj är att hennes man Farbror S var snickare med eget snickeri och när maken och jag gjorde om i vårt hus för ett par år sedan så hittade vi en lapp bakom dörrfodret där det stod att dörrkarmen var tillverkad på hans snickeri, han var alltså delaktig i bygget av vårt hus =)

Så åter till de små glädjeämnena, som att ta en kopp kaffe med sin gamla "tant" en dag inom de närmsta veckorna - något som garanterat kommer att glädja mig minst lika mycket som henne =D